Ivar Giæver, född 5 april 1929 i Bergen , Norge, död 20 juni 2025 i Schenectady, USA, var en norsk-amerikansk experimentell fysiker.
Ivar Giæver och japanen Leo Esaki tilldelades halva prissumman av Nobelpriset i fysik 1973 "för deras experimentella upptäckter rörande tunnelfenomenet i halvledare, respektive supraledare". Den andra halvan tilldelades engelsmannen Brian Josephson.
Biografi Ivar Giaever var det andra av tre barn till farmaceuten John A. Giaever. Ivar växte upp i Toten, där han gick i grundskolan, innan han flyttade till Hamar för att få sin gymnasieutbildning. År 1948 började han på Norges tekniske høgskole och tog 1952 en magisterexamen i maskinteknik. Året därpå avslutade han sin militärtjänstgöring i den norska armén, innan han fortsatte att arbeta för det norska patentverket som patentgranskare.
År 1954 emigrerade Giaever till Kanada, där han började på Advanced Engineering Program på kanadensiska General Electric. Han flyttade sedan till USA 1956 och började på General Electric Research Laboratory 1958. Medan han arbetade för General Electric studerade Giaever fysik vid Rensselaer Polytechnic Institute (RPI), där han doktorerade 1964 med en avhandling med titeln The Conductivity and the Hall Effect in Binary Alloys. Giaever, Ivar (1964). The Conductivity and the Hall Effect in Binary Alloys (Ph.D. thesis). Bibcode:1964PhDT........41G. ProQuest 302164589. År 1988 lämnade han General Electric för att bli institutprofessor vid RPI. Samma år blev han också professor vid universitetet i Oslo, sponsrat av Statoil.
År 1952 gifte sig Giaever med sin barndomskärlek, Inger Skramstad, som dog den 12 september 2023, vid 94 års ålder. De fick fyra barn."Inger Giaever Obituary". The Daily Gazette. September 24, 2023. Hämtad 19 maj 2024.
Giaever, som var ateist,Giaever, Ivar (November 2016). "I Am The Smartest Man I Know": A Nobel Laureate's Difficult Journey. World Scientific. ISBN 978-981-3109-17-9. blev 1964 naturaliserad amerikansk medborgare.
Giaever dog den 20 juni 2025 i Schenectady, New York, vid 96 års ålder. Han är begravd på kyrkogården vid Hoff kyrka i Østre Toten, Norge."Nobelpris-vinner Ivar Giæver er død". Verdens Gang (in Norwegian). July 3, 2025. Hämtad 3 juli 2025.
Forskning Från 1958 till 1969 arbetade Giaever med tunnfilm, tunneling och supraledning. År 1960, efter Leo Esakis upptäckt av tunneling i halvledare 1957, visade Giaever att tunneling även ägde rum i supraledare, och demonstrerade tunneling genom ett mycket tunt lager av oxid omgivet på båda sidor av metall i ett supraledande eller normalt tillstånd. Hans experiment visade förekomsten av ett energigap i supraledare, en av de viktigaste förutsägelserna i BCS-teorin om supraledning, som hade utvecklats 1957. Giaevers experimentella demonstration av tunneling i supraledare stimulerade den teoretiska fysikern Brian Josephson att arbeta med fenomenet, vilket ledde till hans förutsägelse av Josephsoneffekten 1962.
Giaevers forskning senare i hans karriär bedrev han huvudsakligen inom biofysik. År 1969 studerade han biofysik i ett år vid University of Cambridge i England, genom ett Guggenheimstipendium. Han fortsatte att arbeta inom detta område efter att han återvände till USA 1970 och grundade företaget Applied BioPhysics, Inc. 1993.
Aktivism Giaever var en klimatförnekare som gav näring åt tvivel om klimatförändringarna, genom att till exempel kalla dem en "ny religion". Han hade dock inte presenterat några starka bevis för att stödja denna ståndpunkt. Han var vetenskaplig rådgivare till den amerikanska klimatskeptiska tankesmedjan The Heartland Institute. Den 13 september 2011 lämnade Giæver American Physical Society på grund av dess ståndpunkt i klimatfrågan.
Giaever var med och undertecknade ett brev från över 70 nobelpristagare till Louisianas delstatslagstiftande församling som stödde upphävandet av den evolutionsfientliga Louisiana Science Education Act.
Publikationer i urval
Utmärkelser och priser
Memberships år Organisation Typ Ref. 1962 American Physical Society Kollega 1974 National Academy of SciencesMedlem 1975 National Academy of Engineering Meblem
Giæver var ledamot av Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE). Han invaldes 1986 som utländsk ledamot av svenska Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
Priser År Organisation Pris Motivering Ref. 1965 American Physical Society Oliver E. Buckley Prize "För att vara först med att använda elektrontunnlar i studiet av energigapet i supraledare och för att ha demonstrerat kraften i denna teknik." 1973 Kungliga vetenskapsakademien Nobelpriset i fysik "För deras experimentella upptäckter gällande tunnelfenomen i halvledare respektive supraledare." 2003 Norge Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet Onsagermedaljen — 2010 Norge Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab Gunnerusmedaljen —
Honorary degrees År Universitet Grad Ref. 1985 Norge Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet —
Referenser
Noter
Externa länkar
Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1973 Nobelprize.org, Ivar Giaever – biografi Interview with Professor Ivar Giaever, from the Official Nobel Prize Website including the Nobel Lecture, December 12, 1973 Electron Tunneling and Superconductivity University of Oslo website about Ivar Giaever Family genealogy
Kategori:Nobelpristagare i fysik Kategori:Norska nobelpristagare Kategori:Amerikanska nobelpristagare Kategori:Norska fysiker Kategori:Forskare från Bergen Kategori:Amerikanska fysiker under 1900-talet Kategori:Klimatskeptiker Kategori:Ledamöter av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien Kategori:Män Kategori:Födda 1929 Kategori:Avlidna 2025 Kategori:Alumner från Rensselaer Polytechnic Institute