Alexej Aleksejevitj Abrikosov, född 25 juni 1928 i Moskva, Ryssland, död 29 mars 2017 i Palo Alto, Kalifornien, USA,, var en rysk-amerikansk teoretisk fysiker vars huvudsakliga bidrag ligger inom området kondenserade materiens fysik. Han mottog Nobelpriset i fysik 2003, tillsammans med Vitalij Ginzburg och Anthony J. Leggett, "för banbrytande insatser inom teorin för supraledare och supravätskor".

Biografi Abrikosov var son till ett par läkare, Aleksey Abrikosov och Fani (född Wulf). Hans mor var judinna. Efter att ha tagit gymnasieexamen 1943 började Abrikosov studera energiteknik. Han tog examen vid Moskvauniversitetet 1948. Från 1948 till 1965 arbetade han vid Institutet för fysikaliska problem vid Sovjetunionens vetenskapsakademi, där han tog en doktorsexamen i fysik 1951 på teorin om termisk diffusion i plasmor, och sedan doktorsexamen i fysik och matematiska vetenskaper (en "högre doktorsexamen") 1955 på en avhandling om kvantelektrodynamik vid höga energier. Abrikosov flyttade till USA 1991 och bodde där fram till sin död 2017, i Palo Alto, Kalifornien. Medan han var i USA valdes Abrikosov in i National Academy of Sciences år 2000, och år 2001 som utländsk medlem av Royal Society.

Karriär och forskning Från 1965 till 1988 arbetade han vid Landau-institutet för teoretisk fysik (Sovjetunionens vetenskapsakademi). Han har varit professor vid Moskvas statsuniversitet sedan 1965. Dessutom hade han en fast anställning vid Moskvas institut för fysik och teknologi från 1972 till 1976 och vid Moskvas institut för stål och legeringar från 1976 till 1991. Han tjänstgjorde som fullvärdig medlem av Sovjetunionens vetenskapsakademi från 1987 till 1991. År 1991 blev han fullvärdig medlem av Ryska vetenskapsakademin.

I två arbeten åren 1952 och 1957 förklarade Abrikosov hur magnetiskt flöde kan penetrera en klass av supraledare. Denna klass av material kallas typ II-supraledare. Det medföljande arrangemanget av magnetiska flödeslinjer kallas Abrikosovs virvelgitter. Han utgick från teorier som tidigare formulerats av Ginzburg. Teorierna har haft stor betydelse för utvecklingen av nya material som kan göras supraledande vid allt högre temperaturer och starkare magnetfält.

Tillsammans med Lev Gor'kov och Igor Dzyaloshinskii har Abrikosov skrivit en ikonisk bok om teoretisk fasta tillståndets fysik, som har använts för att utbilda fysiker inom området i årtionden.

Från 1991 fram till sin pensionering arbetade han vid  i den amerikanska delstaten Illinois. Abrikosov var en Argonne Distinguished Scientist vid gruppen för kondenserade materiens teori inom Argonnes avdelning för materialvetenskap. När han fick Nobelpriset fokuserade hans forskning på ursprunget till magnetoresistans, en egenskap hos vissa material som förändrar deras resistans mot elektriskt flöde under påverkan av ett magnetfält., page scans of the original article., press release.

Utmärkelser och priser Abrikosov tilldelades Leninpriset 1966, Fritz London Memorial Prize 1972 och Sovjetunionens statspris 1982. År 1989 fick han Landaupriset från Vetenskapsakademin i Ryssland. Två år senare, 1991, tilldelades Abrikosov Sony Corporations John Bardeen-pris. Samma år valdes han till utländsk hedersmedlem av American Academy of Arts and Sciences. Han delade Nobelpriset i fysik 2003. Han var också medlem av Royal Academy of London, ledamot av American Physical Society och valdes år 2000 in i den prestigefyllda National Academy of Sciences.

Andra utmärkelser är: Medlem av Academy of Sciences of the USSR (now Russian Academy of Sciences), 1964 Hedersdoktor vid University of Lausanne, 1975 Hedersorden, 1975 Röda Arbetarbanans orden, 1988 Akademiker i Academy of Sciences of the USSR (nu Ryska vetenskapsakademin), 1987 Utländsk medlem av Royal Society (ForMemRS) år 2001 Golden Plate Award of the American Academy of Achievement, 2004 Gold Medal of Vernadsky av National Academy of Sciences of Ukraine, 2015

Bibliografi

Referenser

Noter

Externa länkar

Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 2003 Nobelprize.org, Alexei A Abrikosov – självbiografi

Kategori:Amerikanska nobelpristagare Kategori:Ryska nobelpristagare Kategori:Nobelpristagare i fysik Kategori:Ryska fysiker Kategori:Amerikanska fysiker under 1900-talet Kategori:Personer verksamma vid Moskvauniversitetet Kategori:Personer verksamma vid Moskvas institut för fysik och teknologi Kategori:Ledamöter av American Academy of Arts and Sciences Kategori:Ledamöter av National Academy of Sciences Kategori:Ledamöter av Royal Society Kategori:Alumner från Moskvauniversitetet Kategori:Forskare från Moskva Kategori:Födda 1928 Kategori:Avlidna 2017 Kategori:Män