Undernäring innebär brist på energi, protein eller andra livsnödvändiga näringsämnen och kan leda till ohälsa. Tillståndet kan uppstå genom otillräckligt näringsintag, försämrat upptag av näringsämnen eller ökat näringsbehov, exempelvis vid sjukdom. Långvarigt uteblivet näringsintag kan leda till svält, en extrem form av energi- och proteinundernäring.

Terminologi Näringsbrist anges i Svensk MeSH som synonym till undernäring, som där motsvarar den engelska termen malnutrition.

Hos vuxna betecknar undervikt vanligen ett BMI under 18,5 och kan vara ett tecken på otillräckligt intag av näring och energi. Undernäring kan även förekomma hos personer med normalvikt eller övervikt, exempelvis vid brist på vitaminer eller mineralämnen.

Hunger kan syfta på en kroppslig känsla av matbehov men används också om bristande tillgång till mat. FAO:s hungerstatistik mäter otillräckligt energiintag snarare än kroppens näringstillstånd.

Malnutrition används också i en vidare betydelse, felnäring, som omfattar både brist och överskott av energi eller näringsämnen.

Bakomliggande orsaker Otillräckligt näringsintag, försämrat näringsupptag och ökade behov kan förekomma var för sig eller samtidigt.

Otillräckligt näringsintag Intaget kan begränsas av att personen saknar tillgång till mat eller har svårt att handla, laga mat eller äta. En kost som begränsar mängden mat eller utesluter vissa livsmedel kan också ge ett otillräckligt intag av energi eller enskilda näringsämnen.

Sjukdomsrelaterad undernäring Sjukdom kan minska näringsintaget genom exempelvis aptitlöshet, illamående, smärta eller tugg- och sväljsvårigheter. Mag- och tarmsjukdomar kan försämra upptaget av näringsämnen, medan långvarig diarré kan medföra näringsförluster. Vid celiaki kan intag av gluten skada tunntarmen och försämra kroppens upptag av näringsämnen.

Infektioner, brännskador, andra vävnadsskador och kirurgiska ingrepp kan öka kroppens energibehov. Vid exempelvis cancer, kronisk obstruktiv lungsjukdom och hjärtsvikt kan inflammation bidra till ökad nedbrytning av kroppens vävnader. Även läkemedelsbiverkningar och behandlingar som kirurgi, strålbehandling och cytostatika kan påverka näringsintaget eller ämnesomsättningen.

Äldres situation Hos äldre kan minskad aptit, förändrat smak- och luktsinne samt mun- och tandproblem göra det svårare att äta tillräckligt. Demens och andra kognitiva eller motoriska funktionsnedsättningar kan försvåra själva ätandet. Ensamboende, begränsad ekonomi och svårigheter att handla eller laga mat kan ytterligare minska matintaget, och den som behöver hjälp med måltider riskerar att få i sig för lite om stödet inte motsvarar behovet.

Ätstörningar

Ätstörningar är psykiska sjukdomar som påverkar ätbeteendet och i svåra fall kan vara livshotande. Vid anorexia nervosa och undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID) kan ett kraftigt begränsat matintag leda till undernäring. Vid bulimia nervosa kan återkommande kräkningar medföra vätske- och elektrolytrubbningar även hos personer med normal kroppsvikt.

Samhälleliga orsaker Fattigdom och ojämlikhet begränsar människors möjligheter att få tillgång till tillräcklig och näringsrik mat. Ekonomiska nedgångar och kriser kan bidra till hunger och kronisk undernäring. Höga livsmedelspriser kan göra en näringsriktig kost ekonomiskt otillgänglig för hushållen. Väpnade konflikter och naturkatastrofer kan skapa långvariga kriser med hunger och undernäring som följd.

Befolkningstillväxt bidrar tillsammans med ökade inkomster och förändrade kostmönster till ökad efterfrågan på livsmedel. Amartya Sen, som tilldelades ekonomipriset till Nobels minne 1998 för sina bidrag till välfärdsekonomin, undersökte hur hungersnöd kan uppstå även när den samlade tillgången på mat inte har minskat. Hans analys betonade hur inkomster, livsmedelspriser och försörjningsmöjligheter avgör olika samhällsgruppers möjlighet att skaffa mat.

Förekomst stående=1.5|miniatyr|Andel av befolkningen med otillräckligt energiintag 2017–2019, enligt FN:s livsmedelsprograms Hunger Map 2020. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) mäter hunger med indikatorn prevalence of undernourishment (PoU), som uppskattar andelen av befolkningen vars vanliga matintag inte ger tillräckligt med energi för ett aktivt och hälsosamt liv. Måttet gäller otillräcklig tillförsel av energi och är inte ett direkt mått på människors näringstillstånd eller på alla former av undernäring. FAO:s tidsserier revideras även bakåt i tiden, vilket innebär att uppskattningar från olika rapportårgångar inte bör jämföras direkt.

Vid uppföljningen av FN:s millenniemål 2015 bedömde FAO att 72 av 129 undersökta länder hade nått målet att halvera andelen hungriga till 2015, medan utvecklingsregionerna sammantagna hade missat målet med liten marginal.

Enligt FN-rapporten The State of Food Security and Nutrition in the World 2026 uppskattades omkring 645 miljoner människor, motsvarande 7,8 procent av världens befolkning, ha levt med hunger enligt detta mått under 2025. I samma rapport beräknades andelen till 8,6 procent för 2022 och 8,1 procent för 2024, och 2025 var det tredje året i följd med minskad global hunger.

Afrika hade enligt rapporten det största antalet människor med hunger 2025, omkring 309 miljoner, jämfört med 292 miljoner i Asien. I Afrika motsvarade detta 20,0 procent av befolkningen, jämfört med 20,3 procent 2024.

Hungersnöd

Hungersnöd, ibland kallat massvält, en mer omfattande brist på mat inom ett geografiskt område, orsakad av krig, missväxt, klimatkatastrofer, epidemier och annat. Hungersnöden har varit ett återkommande historiskt fenomen. Ett av de mest kända fallen av hungersnöd i modern tid är den i Biafra 1970. Under 2011 rådde hungersnöd på Afrikas horn.

Bristsjukdomar

Undernäring kan omfatta brist på energi och protein samt brist på vitaminer och mineralämnen. Hos barn kan undernäring bland annat leda till avmagring och hämmad tillväxt, och svår undernäring är förenad med ökad känslighet för infektioner.

Energi- och proteinundernäring Svår akut undernäring hos barn kan yttra sig som svår avmagring (marasm), näringsödem (kwashiorkor) eller en kombination av båda.

Kwashiorkor

Kwashiorkor är en form av svår akut undernäring som kännetecknas av bilateralt ödem och kan förekomma tillsammans med bland annat muskelförtvining, hud- och hårförändringar samt fettinlagring i levern. Proteinbrist betraktades tidigare som den huvudsakliga orsaken, men tillståndets uppkomst anses numera vara mer komplex och bland annat innefatta brister på flera näringsämnen, oxidativ stress, infektioner och förändringar i tarmens mikrobiota. Låg halt av albumin i blodet förekommer ofta och bidrar till ödembildningen, men förklarar inte ensam hela sjukdomsbilden.

Marasm

Marasm är svår avmagring till följd av långvarigt otillräckligt energiintag. Kroppens fett- och muskelreserver förbrukas, vilket leder till uttalad muskelförtvining och förlust av underhudsfett; till skillnad från kwashiorkor saknas typiskt näringsödem. Svår undernäring med marasm medför bland annat nedsatt immunfunktion och ökad risk för allvarliga infektioner.

Kakexi

Kakexi är inte en bristsjukdom i snäv mening eller enbart en följd av minskad aptit, utan ett komplext metaboliskt syndrom som uppträder vid underliggande sjukdom och kännetecknas av förlust av muskelmassa, med eller utan samtidig förlust av fettmassa. Minskad aptit kan bidra, men även inflammation, förändrad ämnesomsättning och ökad nedbrytning av muskelprotein är vanliga delar av syndromet. Vid cancer kan kakexi därför inte likställas med vanlig svält eller enbart korrigeras genom ett ökat näringsintag.

Brist på mikronäringsämnen mini|stående|Tandkött som angripits av skörbjugg, en följd av svår brist på C-vitamin. Mikronäringsämnen är vitaminer och mineralämnen som kroppen behöver i små mängder för bland annat normal tillväxt och andra kroppsfunktioner. Brist kan ge mycket olika symtom och sjukdomstillstånd beroende på vilket näringsämne som saknas. Exempel på bristtillstånd är: Vitaminer Ämne man har brist på Bristtillstånd C-vitamin Skörbjugg A-vitamin Nattblindhet och xeroftalmi D-vitamin Rakitis/Osteomalaci Folat Folatbrist/Anemi Tiamin (B1) Beriberi Niacin (B3) Pellagra Kobalamin (B12) Megaloblastisk anemi och neurologiska symtom Mineraler Ämne man har brist på Bristtillstånd Järn Järnbrist/Anemi Jod Struma och hypotyreos Zink Zinkbrist

Se även Dehydrering Organisk psykos Mödradödlighet

Källor

Externa länkar FAO:s hungerportal Om hunger på FAO Nordens svenska webbplats FAO:s rapportserie The State of Food Security and Nutrition in the World (SOFI)

Kategori:Undervikt och svält Kategori:Kortvuxenhet Kategori:Bristsjukdomar