Huvudartikel: Tyska.
Denna artikel beskriver grammatiken i standardtyska.
Språktypologi Tyska språket är ett flekterande språk, det vill säga att grammatiska relationer mellan ord huvudsakligen uttrycks med hjälp av affix och delvis genom böjning av ordroten. I flekterande språk tillåts vanligen en större frihet i ordföljd än vad icke-flekterande språk har. Jämför till exempel:
„Der Junge hat seinem Bruder die CD mitgebracht.“ (Regelbunden och omarkerad ordföljd vid tvåobjektsverb, personobjektet i dativ som första objekt och sakobjektet i ackusativ som andra objekt). „Der Junge hat die CD seinem Bruder mitgebracht.“ (Markerad ordföljd som framhäver personobjektet i dativ och innebär att det var just brodern och ingen annan som skulle få CD:n. I svenskan används i samma syfte ofta s.k. emfatisk utbrytning).
Pojken har tagit med CD:n till sin bror.
Det böjda verbet (huvudverbet) kan placeras i första (befallningar, enkla frågesatser), andra (påståendesatser, frågeordsfrågor) eller sista (bisatser) position i meningen:
„Bring mir die CD mit!“ – Ta med CD:n till mig! „Bringst du mir die CD mit?“ – Tar du med CD:n till mig? „Ich bringe dir die CD mit!“ – Jag tar med CD:n till dig. „Wer bringt mir die CD mit?“ – Vem tar med CD:n till mig? „...weil ich dir die CD mitbringe.“ – ...eftersom jag tar med CD:n till dig.
Förutom vad gäller placeringen av det böjda verbet i bisatser överensstämmer placeringen i allt väsentligt med svenskans grammatik.
Tyskan har artiklar. I tyska placeras adpositioner (det vill säga prepositioner) och adjektiv före det substantiv dessa bestämmer. Det finns fyra kasus och två numerus. Substantiven kategoriseras i tre genus – maskulinum, femininum och neutrum. Artiklar och adjektiv tar olika form beroende på genus (och kasus) hos det substantiv de bestämmer. Det deiktiska systemet är treställigt (hier här – da där – dort där borta). Tyskan innehåller en stor mängd modala partiklar (halt, eben, eh). Karakteristiskt för tyskan är också den stora lätthet med vilken sammansatta ord bildas – (Haus+tür, Kegel+form, Wiki+text, Weihnacht-s-+baum+verkäufer+gehilfe).Detta avsnitt av artikeln är baserad på en översättning från tyska Wikipedia
Nominella uttryck Nominella uttryck är ord och fraser som refererar eller beskriver saker, föremål och individer.
Morfologiska kategorier Nominella uttryck i tyska böjs i numerus, kasus och genus.
Numerus Substantiv, adjektiv, artiklar och pronomen böjs i singular och plural. Rester av den indoeuropeiska dualformen finns stelnad i formerna (zween, zwo, zwei) för två, men även dessa är idag att betrakta som ålderdomliga. Dualformer finns dock bevarade i bayerska dialekter.
Kasus Tyskans substantiv böjs i fyra kasus. Vilket kasus (böjningsform) som kommer till användning beror på substantivets aktuella funktion som satsdel. Subjektet står i nominativ, ackusativobjekt i ackusativ och dativobjekt i dativ. Dessutom styrs kasus på ett karakteristiskt sätt av ett stort antal prepositioner. En undergrupp av dessa kan styra antingen ackusativ eller dativ (förenklat uttryckt) beroende på om prepositionen tillsammans med ett verb uttrycker riktning eller plats.
Genus Tyskan har tre genus: maskulinum, femininum och neutrum.
Vanliga genusregler Här följer några vanliga regler som bestämmer vilket genus ett substantiv har.
Substantiv (maskulinum) Levande varelser av manligt kön der Mann – mannen der Vater – fadern der Sohn – sonen
Årstider, månader, dagar, delar av dagen der Winter – vintern der Dezember – månaden december der Montag – måndagen der Vormittag – förmiddagen men: die Woche – veckan die Nacht – natten
Substantiv (neutrum) Substantiverade infinitiver blir neutrala. Exempelvis "das Essen" (maten) från verbet "essen" (äta), das Lächeln (leendet) från verbet "lächeln".
Ord som slutar på -chen och -lein, dvs diminutiv, exempelvis "das Mädchen", "das Fräulein". Alla substantiv kan förses med diminutivändelse och används särskilt i emotionellt färgat språk. Det används oftast när man talar till små barn eller någon man älskar: "Kläuschen", "Schätzchen", "das Büchlein", "ein Püppchen". I dialekterna förekommer många olika diminutivändelser.
Substantiv (femininum) Levande varelser av kvinnligt kön die Frau – kvinnan die Mutter – modern die Schwester – systern die Tante – fastern/mostern die Kuh – konmen: das Mädchen – flickan
Många tvåstaviga ord som slutar på -e die Blume – blomman die Torte – tårtan die Frage – frågan die Fliege – flugan die Wiese – ängen die Platte – CD-skivan men: der Name – namnet der Junge – pojken das Auge – ögat
Ord som slutar på -ei, -heit, -in, -keit, -schaft, -ung die Partei – partiet die Freiheit – friheten die Freundlichkeit – vänligheten die Lehrerin – läraren (kvinnlig, s.k. "moverad" ordform, dvs. genom tillägg av ändelsen -in bildas den feminina formen av ett ord som betecknar en maskulin levande varelse). die Gemeinschaft – gemenskapen die Fernbedienung – fjärrkontrollen
Böjningsmönster Här är alla böjningarna av das Haus (huset)
Bestämd artikel Obestämd artikel Kasus Singular Plural Singular Nominativ das Haus die Häuser ein Haus Ackusativ das Haus die Häuser ein Haus Dativ dem Haus(e) den Häusern einem Haus(e) Genitiv des Hauses der Häuser eines Hauses
Ordklasser De typer av ord som förekommer i nominella uttryck är substantiv, de adjektiv, artiklar och räkneord som bestämmer dessa samt olika typer av pronomen.
Artiklar I tyskan finns två sorters artiklar: bestämda (definita) och obestämda (indefinita). Artiklarnas form bestäms av kasus, numerus och genus och de placeras före huvudordet.Detta avsnitt är baserat på en översättning från engelska Wikipedia
Bestämd artikel MaskulinumNeutrumFemininumPlural (alla genus)NominativderdasdiedieAckusativdendasdiedieDativdemdemderdenGenitivdesdesderder
Bestämda artiklar: Exempel: Das Krankenhaus (n) liegt an der Straße. – Sjukhuset ligger vid vägen. Das Haus (n) ist grün. – Huset är grönt.
Precis som i svenska är gränsdragningen mellan den bestämda artikeln och de demonstrativa pronomenen (dies-, jen-) något vag. I tyska visar detta sig bland annat genom att dessa senare böjs på samma sätt som den bestämda artikeln. Även det relativa pronomenet (welch- vilken) följer samma böjningsmönster.
Obestämd artikel MaskulinumNeutrumFemininumNominativeineineineAckusativeineneineineDativeinemeinemeinerGenitiveineseineseiner Obestämda artiklar: Den allmänna obestämda artikeln är identisk i form med räkneordet för ett. Det finns ingen pluralform av denna.
Exempel: Ein Krankenhaus (n) liegt an einer Straße. – Ett sjukhus ligger vid en väg. Ein Haus (n) ist grün – Ett hus är grönt.
På samma sätt böjs den negativa obestämda artikeln (kein- ingen) samt även de possessiva pronomenen (mein-, dein-, sein-, ihr-, unser-, euer/eur-).
Substantiv Ett substantiv i tyska är en av de tre grammatiska genuskategorierna maskulinum, femininum och neutrum, och böjs enligt ett av tre deklinationsmönster. Ett substantiv tillhör alltid samma genus och deklination oavsett böjningsform, men formens faktiska uttryck varierar med genus och deklination. Substantivets genus påverkar vilken form de artiklar, adjektiv och pronomen som bestämmer det får. Observera att grammatiskt kön (genus) inte alltid överensstämmer med naturligt kön (sexus).Detta avsnitt är baserat på en översättning från engelska Wikipedia (Exempel: das Mädchen – flickan, är neutrum)
Pluralbildning: Plural bildas antingen genom att ett pluralsuffix fogas till singularformen, eller genom att singularformens vokal förändras – omljud (Umlaut), eller genom en kombination av dessa båda metoder. Förekommande pluralsuffix är -e, -en, -er, -s och nollsuffix. Omljud kan enbart kombineras med pluralsuffixen: -e, -er och nollsuffix.
Det finns inte någon generell regel för vilka substantiv som tar omljud i plural, men feminina substantiv med pluralsuffixet -e (med undantag för lånord) samt alla substantiv som bildar plural med hjälp av suffixet -er har i regel omljud.
"Der Mann" – "Die Männer"
Förekomst i singular och plural: Vissa substantiv finns enbart i singular och vissa enbart i plural:
"Das All", "Der Durst", "der Sand" (världsalltet, törst, sand) "Die Kosten", "die Ferien" (kostnader, semester)
Detta är ett fenomen som inte är begränsat till tyska, men vilka ord som enbart är singulara och vilka som enbart är plurala är språkspecifikt.
I vissa fall sker en betydelseförskjutning när numerus ändras:
Wein (vin) – die Weine (vinsorter)
Ett fåtal ord har mer än en plural, vilka då skiljer sig betydelsemässigt åt. Till exempel: Wort (ord) – Wörter (isolerade ord, till exempel "fem ord") – Worte (sammanhängande ord, som i 'hans sista ord') Band – Bande (fjättrar, "band" i bildlig bemärkelse, till exempel "kärleksband") – Bänder (band)
Generella regler för substantivböjning: Utifrån nominativ singular, genitiv singular och nominativ plural kan man härleda ett substantivs fulla böjningsmönster. För feminina substantiv är alla singularformer identiska Dativ plural av alla substantiv tar ändelsen -n, om de inte redan slutar på -n. Undantag är de substantiv (huvudsakligen lånord) som tar plural med hjälp av suffixet -s. De flesta substantiv har samma form i ackusativ och dativ som i nominativ. En liten grupp av huvudsakligen maskulina substantiv, vilka kallas svaga substantiv tar ändelsen -n eller -en i alla kasus förutom nominativ.
Tyska deklinationer NominativAckusativDativGenitivder/das/diedieden/das/diediedem/dem/derdendes/des/derder-(e)s, -eder Berg, des Berg(e)s, die BergeSingular-0-: Berg-0-: Berg-(e): Berg(e)-(e)s: Berg(e)sPlural-e: Berge-e: Berge -en: Bergen-e: Berge-(e)s, -erdas Bild, des Bild(e)s, die BilderSingular-0-: Bild-0-: Bild-(e): Bild(e)-(e)s: Bild(e)sPlural-er: Bilder-er: Bilder-ern: Bildern-er: Bilder-(e)s, -ender Staat, des Staat(e)s, die StaatenSingular-0-: Staat-0-: Staat-(e): Staat(e)-(e)s: Staat(e)sPlural-en: Staaten-en: Staaten-en: Staaten -en: Staaten-s, -0-der Fahrer, des Fahrers, die FahrerSingular-0-: Fahrer-0-: Fahrer-0-: Fahrer -s: FahrersPlural-0-: Fahrer-0-: Fahrer-(n): Fahrer(n)-0-: Fahrer-s, -eder Lehrling, des Lehrlings, die LehrlingeSingular-0-: Lehrling-0-: Lehrling-0-: Lehrling -s: LehrlingsPlural-e: Lehrlinge-e: Lehrlinge-en: Lehrlingen-e: Lehrlinge-s, -sdas Radio, des Radios, die RadiosSingular-0-: Radio-0-: Radio-0-: Radio-s: RadiosPlural-s: Radios-s: Radios-s: Radios-s: Radios-en, -ender Student, des Studenten, die StudentenSingular-0-: Student-en: Studenten-en: Studenten-en: StudentenPlural-en: Studenten-en: Studenten-en: Studenten-en: Studenten-0-, -0-die Mutter, der Mutter, die MütterSingular-0-: Mutter-0-: Mutter-0-: Mutter-0-: MutterPlural-0-: Mütter-0-: Mütter-(n): Müttern-0-: Mütter-0-, -endie Meinung, der Meinung, die MeinungenSingular-0-: Meinung-0-: Meinung-0-: Meinung-0-: MeinungPlural-en: Meinungen-en: Meinungen-en: Meinungen-en: Meinungen-0-, -edie Kraft, der Kraft, die KräfteSingular-0-: Kraft-0-: Kraft-0-: Kraft-0-: KraftPlural-e: Kräfte-e: Kräfte-en: Kräften-e: Kräfte-0-, -sdie Kobra, der Kobra, die KobrasSingular-0-: Kobra-0-: Kobra-0-: Kobra-0-: KobraPlural-s: Kobras-s: Kobras-s: Kobras-s: Kobras-(e)ns, -(e)nder Name, des Namens, die NamenSingular-0-: Name-(e)n: Namen-(e)n: Namen-(e)ns: NamensPlural-(e)n: Namen-(e)n: Namen-(e)n: Namen-(e)n: Namen
Pronomen Ett pronomen är ett ord som huvudsakligen används som ställföreträdare för ett fullt substantiv. Pronomen böjs efter kasus, numerus och genus. I tyska finns personliga pronomen, reflexiva pronomen, reciproka pronomen, possessiva pronomen, demonstrativa pronomen, relativa pronomen, interrogativa pronomen och indefinita pronomen.
Personliga pronomen: Personliga pronomen SingularPluralFörstaAndraTredjeFörstaAndraTredjejagduhanhondetvinideNominativichduer siees wirihrsieAckusativmichdichihnsieesunseuchsieDativmirdirihmihrihmunseuchihnenGenitivmein(er)dein(er)sein(er)ihr(er)sein(er)unsereuerihrer