Lahtis (tidigare: Lachtis, ) är en stad i landskapet Päijänne-Tavastland i Finland. Staden har invånare (), vilket gör den till Finlands nionde största stad och det sjätte största stadsområdet. Totala ytan är kvadratkilometer, varav km² vatten. Grannkommuner är Asikkala, Heinola, Hollola, Itis och Orimattila.
Lahtis språkliga status är enspråkigt finsk.
Lahtis ligger vid Salpausselkä-åsen, vid södra stranden av sjön Vesijärvi (180 kvadratkilometer). Staden gränsar i norr och väster mot Hollola, i norr mot Heinola, i öst mot Itis och mot Orimattila i söder. Den nuvarande Lahtis stad bildades vid årsskiftet 2015/2016 då den sammanslogs med Nastola kommun.
Stadens heraldiska vapen visar ett tåghjul omgivet av lågor.
Lahtis utsågs till Europas miljöhuvudstad 2021.
Historia Enligt utgrävningar gjorda i Lahtisområdet var platsen bebodd redan för 9 000 år sedan, vilket gör Lahtis till en av de äldsta bebodda platserna i Finland. Namnet nämns för första gången år 1445. Lahtis var trots det en vanlig liten by i Hollola socken ända till att Riihimäki–St. Petersburgsbanan öppnades för trafik 1870, då byn blev en livlig trafikknutpunkt.
Lahtis fick köpingsrättigheter 1878 av Finlands storfurste Alexander II av Ryssland, trots att man i Lahtis ville ha fulla stadsrättigheter. Som köping hörde Lahtis till Hollola kommun. Tsar Nikolaj II av Ryssland beviljade Lahtis fulla stadsrättigheter 1 mars 1905, men på grund av oroligheter i Ryssland kom budet fram först 16 mars, vilket anses vara dagen då Lahtis grundades. Lahtis köping stadsplanerades 1878 och stadens nuvarande centrum följer ännu samma planeringsprinciper. Sedan Lahtis blev stad har områden anslutits till staden från Hollola åren 1916, 1923, 1933 och 1956. År 1956 anslöts till staden också områden från Nastola och Orimattila.
År 1918 samlades tillfångatagna rödgardister på Fellmans åkrar och flera avrättades på Hennala kasernområde. År 1978 restes ett monument i Fellmans park (finska Fellmanin puisto) över de avrättade.
Asko Avonius grundade möbelfabriken Asko i Lahtis 1918. Staden blev känd som snickarnas och möbelfabrikörernas stad, med de andra stora möbelhusen Isku och Sotka. Metallindustrin representerades av Upo som tillverkade spisar och Raute som tillverkade maskiner för träförädlingsindustrin. Också Mallasjuomas bryggeri blev känt med ölprodukter som Lahden Erikoinen och Lahden Sininen.
Lahtis växte snabbt efter andra världskriget då evakuerade från de ockuperade Karelen – främst från Viborg – flyttade i stora mängder till Lahtis. Staden fortsatte växa snabbt under flykten från landet på 1960- och 1970-talen. De nya invånarna flyttade in främst från Karelen och Savolax. Tillväxten avstannade i och med den recession som följde den första oljekrisen 1975–1976. De stora arbetsgivarna började effektivisera sin verksamhet och efterfrågan på arbetskraft drev inte längre på flyttningsrörelsen till Lahtis.
Tätorter Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2021 fanns tre tätorter inom Lahtis stads område:
Nr Tätort Folkmängd 1 Lahtis centraltätort (del av) 2 Nastola kyrkoby 3 Heinlammi (del av)
Politik Mandatfördelning i Lahtis stad, valen 1964–2025 Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig i statistikcentralens publikationer för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.
Vänorter Lahtis har följande vänorter.Lahtis stads vänorter Akureyri, Island, sedan 1947 Deyang, Kina, sedan 2000 Garmisch-Partenkirchen, Tyskland, sedan 1987 Kaluga, Ryssland, sedan 1994 Narva, Estland, samarbetsavtal sedan 1994 Pécs, Ungern, sedan 1956. Gamla kristna begravningsplatser i Pécs hör till Unescos världsarvslista. Randers, Danmark, sedan 1947 Suhl, Tyskland, sedan 1988 Västerås kommun, Sverige, sedan 1940 Wuxi, Kina, sedan 2010 Zaporizjzja, Ukraina, sedan 1953 Ålesund, Norge, sedan 1947
Västerås vänortsskap med Lahtis baserar sig på att Västerås hjälpte Lahtis efter vinterkriget. De andra vänorterna har ingått avtal och i de senaste avtalen ingår också en EU-dimension, samt betydelsen av handeln med Asien.
Ekonomi och infrastruktur Största arbetsgivare Lahtis stad Isku-Yhtymä Oy Esa-konserni Hartwall Oyj Abp Fazer Bagerier/Oululainen Stora Enso Packaging Oy Kemppi Oy DNA Oy (f.d. Päijät-Hämeen Puhelin Oyj) Koiviston Auto -yhtymä L-Fashion Group Oy
Andra stora arbetsgivare i Lahtis är Eurokangas, Indoor Group Oy (Asko och Sotka), S-Hämeenmaa, Stalatube, Oilon, Lahden Polttimo, Suomen Hiiva, BE Group (Starckjohann), Peikko Finland, Halton, Vaahto Oy, Päijät-Hämeen Osuuspankki, UPM-Kymmene, Elofin (Elopak), Pilkington (Lahden Lasitehdas), Merivaara, Eirikuva, Koulutuskeskus Salpaus och Lahden ammattikorkeakoulu.
Kommunikationer
Lahtis ligger centralt i södra Finland ganska nära landets befolkningstyngdpunkt (Webers punkt), vilket betyder att alla finländare har i genomsnitt en kortare resa till Lahtis. Lahtis är en landsvägs- och järnvägsknutpunkt.
Lahtis direktbana blev klar 2006 vilken förkortade tågresan från Helsingfors till 48 minuter och den snabba förbindelsen beräknas öka inflyttningen till Lahtis, främst med människor som tidigare bott i huvudstadsregionen. Då direktbanan öppnades infördes även zonbiljetter i tågtrafiken till Lahtis.
Riksväg 4 har byggts till motorväg mellan Helsingfors och Lusi.
De förbättrade förbindelserna har betydligt förkortat restiden till Helsingfors-Vanda flygplats.
Demografi Befolkningsutveckling
Språk Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 100 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek. Språk Talare 2022-12-31 Antal Andel (%) Hela befolkningen 100,0 Inhemska språk totalt 91,7 Finska 91,2 Svenska 506 0,4 Samiska 21 0,0 Främmande språk totalt 8,3 Ryska 2,6 Arabiska 1,1 Estniska 908 0,8 Kurdiska 773 0,6 Engelska 399 0,3 Thailändska 323 0,3 Kinesiska 302 0,3 Persiska 286 0,2 Turkiska 257 0,2 Spanska 176 0,1 Albanska 166 0,1 Vietnamesiska 166 0,1 Tigrinska 159 0,1 Tyska 151 0,1 Ukrainska 125 0,1 Språk med färre än 100 men fler än 10 talare 1,0 Språk med färre än 10 talare 160 0,1+ Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.
Kultur Stadens stadsorkester är Sinfonia Lahti som huserar i konserthallen Sibeliushuset vid Vesijärvis strand.
miniatyr|250px|Lahtis huvudgata Aleksanterinkatu miniatyr|250px|Lahtis stadion miniatyr|250px|höger|Lahtis hoppbackar på sommaren. Det finns ett utomhusbad vid den största backen. miniatyr|250px|Radiomasterna från år 1927 på Radiomäki 250px|miniatyr|Lahtis hamn som numera är i fritidsbruk
Betydande byggnader Lahtis hoppbackar är den synligaste delen av Lahtis idrottscentrum. Det finns tre backar med de kritiska punkterna 116, 90 och 60 meter. Lahtis stadshus är en av stadens mest kända byggnader, ritad 1911 av Eliel Saarinen och blev klar 1912. Lahtis teaterhus öppnades 1983. På Radiomäki (Radiobacken) finns radiomaster 150 meter höga byggda 1927. Långvågssändningarna slutade 1993 och ULA-sändningarna flyttades till den 300 meter höga sändaren i Tiirismaa i Hollola 1967. Ristinkirkko är en kyrka ritad av Alvar Aalto 1978 mitt emot stadshuset på torget. Man rev den gamla träkyrkan Keski-Lahden kirkko som stod på samma plats. Sibeliushuset är ett kongress- och konserthus som öppnades 2000. Arkitekterna bakom byggnaden är Hannu Tikka och Kimmo Lintula. Mokulla herrgård
Museer Lahtis stadsmuseum.Lahtis stadsmuseums webbplats Läst 29 december 2012. Stadsmuseet är uppdelat i totalt fem olika museer: Lahtis historiska museum (tillika Päijänne-Tavastlands landskapsmuseum), Skidmuseum, Radio & TV-museum, Lahtis konstmuseum och Postermuseum. St. Petersburgsbanans museum.[|arkivurl=https://web.archive.org/web/20130707102340/http://www.topparoikka.net/museojunalla-lahdesta-2/ |arkivdatum=2013-07-07 St. Petersburgsbanans museum] Läst 29 december 2012. (utställning av gamla tåg) Militärmedicinska museet.Militärmedicinska museet Läst 22 september 2025. Finlands militärmusikmuseum.Finlands militärmusikmuseum. Läst 29 december 2012.
Musik Följande band kommer från Lahtis. 5th Element Before the Dawn Entwine Francine Korpiklaani Lahti Big Band Raggars Sinfonia Lahti Sleepy Sleepers/Leningrad Cowboys Tehosekoitin Turo's Hevi Gee
Kända personer från Lahtis Juho Kusti Paasikivi, Finlands president. Paasikivi föddes i Hämeenkoski men tillbringade sin barndom och ungdom i Lahtis. Cheek (Jare Henrik Tiihonen), född den 22 december 1981 i Vanda, rapartist. Albert Järvinen, gitarrist Jaana Pelkonen, riksdagsledamot, f.d. tv-profil och modell Janne Ahonen, backhoppare (bor numera i Hollola) Kari Eloranta, ishockeyspelare Joonas Kolkka, fotbollsspelare Jari Litmanen, fotbollsspelare Pasi Nurminen, huvudägaren av ishockeylaget Lahden Pelicans, f.d. ishockeytränare och f.d. ishockeyspelare Petri Pasanen, fotbollsspelare Antti Niemi, ishockeyspelare (född i Vanda) Marko Kristian Lehtosalo (känd som Markoolio), artist. (Lahtis är Markoolios födelsehemort)
Idrott
Lahtis är känd som en sportstad. I Lahtis sportcentrum med Lahtis stadion och Salpausselkä-backarna ordnas stora internationella tävlingar, bland annat världsmästerskap i nordisk skidsport och de årligen återkommande Lahtisspelen (finska: Salpausselän Kisat). Lahtis storhall (finska: Lahden suurhalli) blev då den stod klar 1980 Finlands första inomhushall för fotboll med konstgräs som passade för vinterträning, och här spelas Uusi Lahti Cup.
Idrottsevenemang Olympiska sommarspelen 1952: de första matcherna i fotboll Världsmästerskapen i nordisk skidsport: 1926, 1938, 1958, 1978, 1989, 2001 och 2017 Juniorvärldsmästerskapen i nordisk skidsport 2019 Världsmästerskapen i skidskytte: (män och juniorer) 1981, (kvinnor och juniorer) 1987, 1991, (männens stafett) 2000 Världsmästerskapen i modern femkamp: 1990
Referenser
Källor Lahtis stads webbplats ] Läst 27 december 2012.
Noter
Externa länkar
Kategori:Finlands kommuner Kategori:Städer i Finland Kategori:Köpingar i Finland Kategori:Orter i Päijänne-Tavastland