Luggude var ett härad i nordvästra Skåne, i dåvarande Malmöhus län. Det motsvaras idag av Helsingborgs, Höganäs och Bjuvs kommuner samt en del av Svalövs kommun. Häradets areal var 1927 645,89 kvadratkilometer varav 641,77 land. Luggude häradsrätt hade sitt tingsställe i Mörarp under perioden 1704-1896, därefter flyttade det till Helsingborg.
Vapnet Häradsvapnet, som ej var officiellt fastställt: "I blått fält ett svävande andreaskors av silver". Spår av vapnet kan finnas i bland annat Helsingborg, där Luggude härads tingshus finns bevarat, prytt med vapnet på fasaden. Helsingborgs stad har även låtit tillverka en flagga baserad på vapnet, som flaggas med vid färjeläget, tillsammans med exemplar av de svenska och skånska flaggorna, samt EU-flaggan och Helsingborgs stads flagga.Regionsflaggor välkomnar besökarna Helsingborgs Dagblad, 30 augusti 2006. Läst 15 januari 2009. Flaggan hänger även tillsammans med skånska flaggan och stadsflaggan på Stortorget, framför Helsingborgs rådhus.Flaggstänger får stolt påhäng Helsingborgs Dagblad, 13 september 2008. Läst 15 januari 2009.
Namnet Namnet Luggude är troligen mycket gammalt och dess härkomst är omtvistad. I Valdemars jordebok från 1231 nämns Luggude härad som en del av Helsingborgs län, då under namnet Lyuthgudhæret. Under 1300-talets första hälft skrevs namnet Lyudghuthæhæret och i slutet av århundradet Lwthgutahæret.Sahlgren, Jöran: sid 148 Namnet är till sin form likt byn Luggavi i Kräcklinge socken i Närke och socknen Ludgo i Södermanland. Ludgo skrevs Liuthguthuwi 1293 och 1561–1565 Ludgude, medan Luggavi skrevs Ludhgudhwi 1310. Båda namnen förefaller innehålla en genitivform, L(i)udhgudhu, till en nominativ L(i)udhgudha. Ordets efterled "-gudha", är till synes fornnordiska för gudinna, medan förledet troligen är ett verbalsubstantiv för det äldre verbet "liudha", som betyder växa.Sahlgren, Jöran: sid 149 Namnet kan därmed ledas till att beteckna en hednisk närings- eller fruktbarhetsgudinna. Namnet ska då betyda ungefär "fruktbarhetsgudinnans helgedom".Hellqvist, Elof (1922), Svensk etymologisk ordbok, uppslagsord "Luggude". Lund: C. W. K. Gleerups förlag. Mer troligt är dock att det betyder "fruktbarhetsgudinnans härad", på samma sätt som Odensjö härad (Odenshæret 1330) betyder Odens härad.Namn och bygd 1918, Jöran Sahlgrens uppsats "Luggude, Ludgo och Luggavi", s. 39 Genom namnets ursprung i hednisk religion kan man härleda att häradet har existerat som någon form av särskild sammanslutning sedan hednisk tid.
Socknar Häradets gränser sammanföll nästan ingenstans med någon sockengräns, utan delade ett antal socknar mitt itu. År 1889 genomfördes en omfattande gränsreglering som syftade till att varje socken skulle tillhöra endast ett härad. Dock fortsatte Kvistofta socken att vara delat mellan Luggude och Rönnebergs härader fram till 1930.
I Helsingborgs kommun Allerum Bårslöv Fjärestad Fleninge Frillestad Helsingborgs socken uppgick 1919 i Helsingborgs stad Hässlunda Kattarp Kropp Kvistofta före 1930 delvis i Rönnebergs härad Mörarp Ottarp före 1889 delvis i Rönnebergs härad Raus uppgick 1918 i Helsingborgs stad Välinge Välluv
I Höganäs kommun Brunnby Farhult Jonstorp Viken Väsby
I Bjuvs kommun Bjuv Ekeby Norra Vram från 1889, överförd från Södra Åsbo härad i Kristianstads län Risekatslösa Södra Vram
I Svalövs kommun Halmstad före 1888 delvis i Rönnebergs härad Kågeröd före 1889 delvis i Rönnebergs och Onsjö härader Stenestads socken från 1952, innan dess i Södra Åsbo härad och Kristianstads län
Samt med delar i häradet före 1889 Sireköpinge i Rönneberga härad Strövelstorp Västra Broby i Södra Åsbo härad
Geografi Luggude härad avgränsades i väster av Öresund, i söder av Råån (mot Rönnebergs härad), i öster av Söderåsen (mot Onsjö härad), i nordost av Hallabäcken och Vege å (mot Södra Åsbo härad) samt i nordost och norr av Skälderviken. Större delen av häradet består av kuperad odlingsbygd. I nordväst finns Kullen med Kullaberg som stupar brant mot Kattegatt.Luggude härad i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
Inom den historiska Helsingborgs stads område finns tornet Kärnan som är den enda återstoden av Helsingborgs slott.Kärnan i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Senare sätesgårdar var Billesholms kungsgård (Norra Vrams socken, riven 1955),Billesholm, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Billesholm i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Krapperups slott (Brunnby),Krapperup, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Krapperup i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Balderups herrgård (Brunnby), Kockenhus herrgård (Brunnby),Kockenhus, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Stubbarps herrgård (Brunnby),Stubbarp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Sofiero i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Kulla Gunnarstorps slott (Allerum),Kulla Gunnarstorp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Kulla-Gunnarstorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Hjälmshults kungsgård (Allerum),Hjelmshult, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Hjelmshult i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Christinelunds herrgård (Allerum),Christinelund, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Pilshults herrgård (Allerum),Pilshult, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Pilshult i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Rosendals slott (Kropp),Rosendal, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Rosendal i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Vasatorps herrgård (Kropp),Vasatorp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Bälteberga säteri (Ottarp),Bälteberga, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Bälteberga i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Videröra säteri (Ottarp),Videröra, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Wideröra i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Duveke säteri (Kågeröd),Dufeke, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Dufeke i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Knutstorps slott (Kågeröd),Knutstorp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Knutstorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Böketofta herrgård (Kågeröd),Böketofta, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Marielunds herrgård (Mörarp),Marielund, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Rosenlunds säteri (Mörarp),Rosenlund, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Rosenlund i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Tollarps herrgård (Mörarp),Tollarp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Rögle herrgård (Välinge),Rögla, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Rögla i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Västraby herrgård (Välinge),Vestraby, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Bjärbolunds herrgård (Välinge),Bjärbolund, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Höghults herrgård (Välinge),Höghult, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Boserups säteri (Risekatslösa),Boserup, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Bosarp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Gedsholms säteri (Ekeby),Gedsholm, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Gidsholm i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Rydebäcks herrgård (Kvistofta),Rydebäck i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Vrams Gunnarstorps slott (Norra Vram),Vrams Gunnarstorp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Wrams-Gunnarstorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Pålsjö slott (Helsingborgs socken),Pålsjö, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Pålsjö i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Sofiero slott (Helsingborgs socken),Sofiero, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Fredriksdals herrgård (Helsingborgs socken),Fredriksdal, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Svedberga herrgård (Kattarp)Svedberga, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 och Bullstofta säteri (Halmstads socken).Bulstofta, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Bulstofta i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
Historia Förr präglades häradet av omfattande gruvdrift.Luggude härad, Nationalencyklopedin (läst 22 maj 2016)
Kultur Häradet har en egen folkdräkt. År 1928 skapades Luggudegillet som har som ändamål att sprida kunskap om bland annat folkkultur, folkdans och hemslöjd, samt bevara kunskap om de gamla folkdräkterna.
Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter Under 1200-talet omorganiserades Danmark med en ny förvaltning där slottslänen ersatte de äldre kungsgårdarna.Carelli, s. 142 Första gången häradet omnämns tillhöra något län är i kung Valdemar Sejrs jordebok från 1231 där det låg under Helsingborgs län.Bååth (1925), s. 267 Häradet tillhörde sedan Helsingborgs län fram till dess att detta uppgick i Malmöhus län år 1669.Terra Scaniae. Skånes län efter 1658 . Läst 2 september 2012. Malmöhus län slogs från 1997 samman med Kristianstads län till Skåne län, där området sedan dess ingår. Församlingarna tillhör(de) Lunds stift.
Häradets socknar hörde till följande fögderier: 1720-1863 Luggude, Rönneberga, Onsjö fögderi 1864-1887 Rönnebergs, Onsjö och Harjagers fögderi för Kågeröds och Halmstads socknar 1864-1917 Luggude fögderi 1918-1990 Helsingborgs fögderi med undantag enligt nedan 1918-1990 Landskrona fögderi för Kågeröds och Halmstads socknar, 1918-1966 för Ekeby och Ottarps socknar, 1946-1966 för Risekastslösa och Norra Vrams socknarn samt från 1952 för Stenestads socken
Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter: